En vecka värd att glömma........
Den gångna veckan blev allt annat än en trevlig vecka.....
Planerad operation på onsdagen när själva batteri delen skulle opereras in. Uppvak och senare hem med taxi från Gävle. Så var planen......
Ungefär i höjd med Tönnebro tar så lokalbedövningen i magen slut. Helt slut!
Varje andetag gjorde ont...Mer och mer....
När jag så skulle prova lägga mig i sängen hemma blev det att jag skrek rakt ut för det gjorde så ont....och började gråta.
Philip ( min gofis) sa direkt: - Nej nu ringer jag 112.
Nu ringde vi 1177 ( sjukvårsdupplysningen) istället varvid de skickade en ambulans.
Fy vad liten man känner sig när man inte ens tar sig ur sängen utan hjälp, och vad glad man är för att se sjukvårdspersonal som kommer för att hjälpa en!!
Fast jag fick massa Morfin och dyligt i ambulansen så gjorde varje gupp i vägen att det gjorde jätteont.
Knäppt nog så blev ambulansen dirigerad till Hudiksvall fast min läkare jobbar i Gävle och jag opererats där.
Efter en vaken, mycket ond natt på OBS avdelningen fick jag på torsdag fm åka ner till Gävle sjukhus.
Alltstå liiiiite onödigt att åka till Hudiksvalls sjukhus från början.
En 2 timmars liggande resa till Gävle med mig som en urvriden skurtrasa. Ont, trött, sönderstucken, ledsen, uttorkad osv osv.
Skrek vid varje gupp eftersom det gjorde så himla ont!
Väl framme så i Gävle fick jag komma direkt upp på en avdelning och in i duschen för desificering inför operation.
Ner på operationen igen, illamående som en galning. Fick en massa bra mediciner direkt intravenöst av narkosläkaren.
Härligt!
Från att känna som man har magsjuka till att inte må ett dugg illa. Fick sen narkos så jag sov. När jag sen vaknande hade jag fått flera smärtpumpar som jag sen hade hela natten.
Sov skönt och vaknande bara när de kom in och kollade till mig eller när jag skulle vända mig.
Tydligen så var batteriet satt så det skavde ihop med revbenen och orsakade smärta varje gång revbenen rörde sig....Vilket de gör när man andas eller rör sig.
Nu känns det bara ont, inte omänskligt ont, utan sån smärta man kan kontrollera något så när med mediciner.
På lördagen var jag röd som en kräfta hela jag. Kändes som jag hade 40 graders feber men termometern visade bara 37,8.
Tydligen nån reaktion efter allt jag gick igenom och alla mediciner jag fått....
På söndagen hade jag "vanlig" färg på huden igen. Skönt!
Josef härmade hur jag gick...Typ som när man gjort i byxorna!! Ha ha!! Jättekul!!
Nu är det bara att ta det lugnt och låta det hela läka ihop.
Äter fortf. penicillin så det inte blir nån infektion, eftersom risken för det ökade eftersom man var tvungen att öppna upp och operera en andra gång.
Sen har jag starka smärtstillande som man blir lite trött av men hellre det än att ha ont.
Nu är jag och Philip själva hemma efter att Bengt och Josef åkt och jobbat.
Bengt handlade igår så jag slipper iväg på några dagar, törs inte köra bil än på ett tag.
Imorron skulle mamma & Leif komma och hälsa på!
Sköt om er! Var rädda om varandra!
Kram
Planerad operation på onsdagen när själva batteri delen skulle opereras in. Uppvak och senare hem med taxi från Gävle. Så var planen......
Ungefär i höjd med Tönnebro tar så lokalbedövningen i magen slut. Helt slut!
Varje andetag gjorde ont...Mer och mer....
När jag så skulle prova lägga mig i sängen hemma blev det att jag skrek rakt ut för det gjorde så ont....och började gråta.
Philip ( min gofis) sa direkt: - Nej nu ringer jag 112.
Nu ringde vi 1177 ( sjukvårsdupplysningen) istället varvid de skickade en ambulans.
Fy vad liten man känner sig när man inte ens tar sig ur sängen utan hjälp, och vad glad man är för att se sjukvårdspersonal som kommer för att hjälpa en!!
Fast jag fick massa Morfin och dyligt i ambulansen så gjorde varje gupp i vägen att det gjorde jätteont.
Knäppt nog så blev ambulansen dirigerad till Hudiksvall fast min läkare jobbar i Gävle och jag opererats där.
Efter en vaken, mycket ond natt på OBS avdelningen fick jag på torsdag fm åka ner till Gävle sjukhus.
Alltstå liiiiite onödigt att åka till Hudiksvalls sjukhus från början.
En 2 timmars liggande resa till Gävle med mig som en urvriden skurtrasa. Ont, trött, sönderstucken, ledsen, uttorkad osv osv.
Skrek vid varje gupp eftersom det gjorde så himla ont!
Väl framme så i Gävle fick jag komma direkt upp på en avdelning och in i duschen för desificering inför operation.
Ner på operationen igen, illamående som en galning. Fick en massa bra mediciner direkt intravenöst av narkosläkaren.
Härligt!
Från att känna som man har magsjuka till att inte må ett dugg illa. Fick sen narkos så jag sov. När jag sen vaknande hade jag fått flera smärtpumpar som jag sen hade hela natten.
Sov skönt och vaknande bara när de kom in och kollade till mig eller när jag skulle vända mig.
Tydligen så var batteriet satt så det skavde ihop med revbenen och orsakade smärta varje gång revbenen rörde sig....Vilket de gör när man andas eller rör sig.
Nu känns det bara ont, inte omänskligt ont, utan sån smärta man kan kontrollera något så när med mediciner.
På lördagen var jag röd som en kräfta hela jag. Kändes som jag hade 40 graders feber men termometern visade bara 37,8.
Tydligen nån reaktion efter allt jag gick igenom och alla mediciner jag fått....
På söndagen hade jag "vanlig" färg på huden igen. Skönt!
Josef härmade hur jag gick...Typ som när man gjort i byxorna!! Ha ha!! Jättekul!!
Nu är det bara att ta det lugnt och låta det hela läka ihop.
Äter fortf. penicillin så det inte blir nån infektion, eftersom risken för det ökade eftersom man var tvungen att öppna upp och operera en andra gång.
Sen har jag starka smärtstillande som man blir lite trött av men hellre det än att ha ont.
Nu är jag och Philip själva hemma efter att Bengt och Josef åkt och jobbat.
Bengt handlade igår så jag slipper iväg på några dagar, törs inte köra bil än på ett tag.
Imorron skulle mamma & Leif komma och hälsa på!
Sköt om er! Var rädda om varandra!
Kram
Kommentarer
Postat av: Jennie
Men din stackare! :( Skönt att de värsta är över iallafall...hoppas nu att de läker fint o att hela grejen kommer fungera! De får vi hålla tummarna för!
Krya på dig! Kram
Trackback
