mariaohlson

Ja vad ska man säga?
Är hemma nu efter ett litet äventyr på HIA ( Hjärt Intensiven) i Bollnäs sjukhus.
Har haft hjärtrusningar av och till sen jag var tonåring, men inte så himla ofta.
Lite då och då!
Fick en medicin för nacken och värk som jag inte tålde för jag fick oregelbunden puls och hjärtrusningar för flera år sedan....Fick till slut sluta med den medicinen.
Har alltid haft ett lågt blodtryck, men när hjärtat rusar får ju inte hjärnan tillräckligt med syre så jag blir yr och svimfärdig.
I lördags hade jag rusningar och var himla yr hela fm.
Bengt fick ta tag i mig flera gånger pga jag var på väg att svimma när vi var ner på stan och fikade. Till slut tyckte Bengt att jag skulle in på jouren....själv ville jag ju hem....
det brukar ju gå över!!
Bengt skjutsde mig i allfall till jouren och väl där ville de ju skicka mig till akuten i Bollnäs.
EKG och blodprover....


Tydligen hade jag himla oregelbunden puls som gav förmaksflimmer, så jag blev inlagd.
Uppkopplad med EKG-dosa hela tiden, med sladdar överallt.
Både bra och dåligt att vara sjuksköterska en sån här gång!
Himla gullig personal på HIA och akuten.
Eftersom det fanns patienter med kräksjuka på avd. så blev det rumsarrest.
Fick bara ligga i sängen och strötittapå tv eller bläddra i skvaller tidningar. Som på ett spa! Inget fick man göra....
Mamma var förbi med myskläder, rena underkläder, deodorant, frukt osv. Goa mamma!!
Hon fick ju heller inte komma in pga magsjukan eftersom hon annars jobbar på dialysen.
Sönerna och maken fick ju inte heller komma!
Tur att sönerna vet jag haft så här förr så de inte blev oroliga. Sen försökte jag låta så glad jag kunde när jag pratade med dem på telefon!!

Fick även göra ett esofagus EKG där man går ner med en sladd/ kateter ner i näsan till magen.
Men det gick bra!


Var säker på att jag skulle få åka hem på söndagen men nej då!!
Nu har de nog kilometerlånga remsor på hur mitt hjärta slår.
Rätt var det var kom personalen in och frågade om jag kände nåt? ( De har ju mina hjärtslag på en tv i deras kontor/expedition). Fast jag låg i sängen hade jag 150 i puls!
Och då låg jag helt stilla och kollade på tv.

Sov himla dåligt eftersom de är massor av ljud hela tiden. Larm som går när nåns hjärta slår knepigt.
Folk som kommer in och tar blodtryck mitt i natten, lyser med ficklampor, tar prover osv.
Men himla gullig personal!!
På måndagen kom en specialist och satt in mig på en medicin som ska lugna ner hjärtat, men jag med mitt redan låga blodtryck kanske inte kommer tåla den, då den ytterligare sänker blodtrycket!
Skulle jag inte tåla medicinen kan det bli att jag får bränna av den extra "telefonmast" som sitter i vänster förmak och sänder lite extra signaler då och då!!
Fick välja mellan att stanna eller åka hem.
Hem blev det.....Jag känner ju själv ev. biverkningar eller så! I värsta fall får jag åka tillbaks.
HAr nu ett A4 där jaag skriver upp när jag känner nåt osv.

Har sovit som en stock i natt. Hur skönt som helst att sova i sin egen säng, utan sladdar att hålla reda på. Ingen som kom in i rummet i natt. ( Fast maken erbjöd sig att lysa på mig med en ficklampa!! Ha ha)

Nu ska jag tydligen ta det lugnt!! OK! Vi säger väl det!!
Kram på er! Och sköt om er!

Kram